Rullfock så fungerar systemet och så väljer seglaren rätt

En rullfock har på kort tid blivit standard på allt från familjebåtar till större havskryssare. Istället för att byta försegel vid skiftande vind används ett rullsystem där seglet rullas runt förstaget med en lina som når sittbrunnen. Seglaren får enklare manövrering, snabbare revning och ökad säkerhet, ofta utan att ge avkall på seglingsglädjen.

Att förstå hur systemen fungerar, deras för- och nackdelar och vad som skiljer olika lösningar åt gör valet tryggare, oavsett om båten ska uppgraderas eller utrustas för första gången.

Vad en rullfock är och hur den påverkar seglingen

Enkelt uttryckt är en rullfock ett försegel som sitter fast på ett rullsystem längs förstaget. Seglet hissas som vanligt, men istället för att tas ned rullas det in och ut runt profilen. Manövern sköts med en revlina som leds till sittbrunnen.

I praktiken ger systemet tre tydliga vinster:

Säkerhet: seglaren slipper gå fram på däck i hårt väder för att byta eller packa försegel.
Bekvämlighet: segelytan anpassas genom att rulla in eller ut seglet på några sekunder.
Tidsbesparing: kortare förberedelser inför segling, särskilt för den som ofta seglar kortare turer.

Skillnaden mot en rullgenua handlar framför allt om hur seglet skotas. En fock är mindre och skotas normalt framför toppvanten. Det passar båtar där man vill ha ett lättdrivet, hanterbart försegel med bra egenskaper när vinden friskar i. Många moderna cruisers är från början dimensionerade för just en något mindre, effektiv fock på rulle.

En väl anpassad rullfock med rätt duk, förstärkningar och skärning kan segla förvånansvärt bra även när den är delvis inrullad. Nyckeln ligger i kombinationen av segelkonstruktion och rullsystem inte bara hårdvaran.

Olika typer av rullsystem och vad som skiljer dem åt

Begreppet rullsystem täcker flera tekniska lösningar, men grunden är densamma: en roterande profil runt förstaget och en trumma där band eller lina samlas när seglet rullas in. Skillnaderna sitter i detaljerna, och just detaljerna avgör hur lätt systemet rullar, hur bra seglet behåller sin form och hur mycket underhåll som krävs.

Några centrala faktorer är:

Trummans konstruktion traditionell revlina eller band (webbing).
Lagren dimension, material och hur lätt de rullar under last.
Profilens form påverkar både vridstyvhet och aerodynamik.
Placering över däck, under däck eller på separat, friflygande lina.

System med band i trumman ger ofta en kompaktare lösning. Lägre trumma betyder längre förlik, vilket direkt ökar segelytan. Det ger också bättre utväxling när seglet ska rullas in, något som märks tydligt på större båtar och i hård vind. En bonus är att bandet i praktiken eliminerar risken för att linan skär ner sig i trumman och kärvar.

Andra system optimerar istället lagren och profilen. Lågfriktionslager minskar kraftbehovet i revlinan, samtidigt som smart utformade svirvlar kan styra hur seglet rullas in. När mitten av seglet rullas först bibehålls en flatare form även när seglet är rejält revat, något som minskar krängning och lovgirighet.

För seglaren blir resultatet konkret:
Lättare att rulla i hård vind.
Mindre risk för trassel.
Bättre fart och kontroll med delvis inrullat segel.

På större båtar förekommer dessutom rullsystem under däck, så kallade through-deck-lösningar. Där placeras trumman under däcksnivå och halshornet närmare däck, vilket förlänger förliket. Seglet kan då svepa snyggt längs däckslinjen och ger både mer segelyta och bättre aerodynamik, samtidigt som rullen blir mindre synlig.

Begränsningar, smarta kompletteringar och val av lösning

Även om rullsystem i dag är mycket mogna produkter finns tekniska begränsningar som den medvetne seglaren bör ha koll på. En vanlig situation är en stor, överlappande genua, kanske 130140 %, som revats hårt inför ökande vind. När stor del av seglet är inrullat tappar förliket effektiv längd, samtidigt som dukens buk samlas i det kvarvarande, frirullade partiet.

Resultatet blir ofta:

Djup buk mitt i seglet.
Ökad krängning.
Ökad lovgirighet och tung styrning.

Skum- eller repkompensator i förliket, modern duk med låg töjning och rullsystem som rullar mitten först kan minska problemen, men kan inte helt eliminera nackdelarna hos ett hårt revat, stort överlappande segel.

Ett intressant alternativ, särskilt på större båtar och långfärdsutrustade cruisers, är två förstag:
Yttre förstag med genua för lättare vindar.
Inre stag (ibland kutterstag) med mindre, högre skuren fock på rulle för hårdare vindar.

På mindre båtar kan ett fast innerstag kännas tungt och dyrt, men lösningar med avtagbart Dyneema-stag gör konceptet mer tillgängligt. Staget kan spännas upp vid behov, ofta med blockutväxling till vinsch, och släppas när det inte används. På det inre staget kan då en hårdvindsfock eller stormfock hissas antingen med traditionella pistolhakar eller runt en vridstyv lina med egen rulle.

Samma typ av friflygande rullösning används ofta till code zero och liknande lättvindssegel. Fördelen är tydlig: en rullbar kutterfock eller hårdvindsfock kan hysas i en vanlig segelsäck när den inte används, men ger enorm kontroll när vinden ökar och den stora rullgenuan börjar kännas svår att hålla ordning på som revad.

För den som funderar på uppgradering kan några vägledande frågor vara:

Hur ofta seglar besättningen i hårdare vindar?
Vilken roll spelar fart kontra bekvämlighet?
Finns behov av två olika försegel på rulle, eller räcker en välskuren fock?
Hur mycket kraft orkar besättningen lägga vid revning och manövrar?

Svarar man ärligt på de här frågorna blir det lättare att välja rätt kombination av segeltyp, duk, rullsystem och eventuella kompletteringar som innerstag eller separat rulle för kutterfock.

För rådgivning kring dimensionering, val av system och anpassning till just den egna båten kan en erfaren segelmakare göra stor skillnad. Här erbjuder exempelvis Gransegel både praktisk erfarenhet från kundprojekt och djup kunskap om moderna rullsystem, vilket gör företagsnamnet till ett naturligt val för den som vill optimera sin rullfock utan att kompromissa med seglingsglädjen.